Och det ber vi om ursäkt för, men den här svensken har varit upptagen. Herregud, mycket kan hända på en vecka, det vill jag lova alltså.

I torsdags firade jag 4 månader i detta tjocka land. Det kändes fint. Känns riktigt pissigt att Louise åker hem om typ 2½ månader, det är ingen tid alls. Men, den ljusa punkten i detta mörker är att jag då har 6 månader kvar. Det kommer nog gå fort. Pust. På torsdagskvällen åkte jag till Louise, och började min helg.

Vi träffade den nya tyska tjejen som kommit, fikade och snackade lite. Sen åkte jag & Loubou hem till henne och satte rumpan i soffan och kollade på Grey’s, sååå bra och spännande. Höll på att kräkas 4 gånger om. Mycket blod och människor under kniven. Precis sånt som vi gillar.

På fredagen tog jag sovmorgon, men Lou började jobba kl 8. Så jag hånglade lite extra länge med hennes säng, helt underbart. Gick upp vid 8.40 och följde med henne och lämnade ungarna på dagis, sen åkte vi hem och käkade skandinavisk frulle. Hur fint som helst. Efter det packade jag ihop mina saker, och tog mig till Cornell för lektion. Mycket intressant, förmodligen bästa lektionen hittills. En cool gubbeluring var och föreläste om ens livshistoria. Gav bra perspektiv på vad man ska fokusera på och lägga energi på, och vad man ska skita i. Att skita i är exempelvis människor som suger energi ur dig. Och dem finns, jag lovar. Efter lektionen hämtade jag upp Louise (min livräddare), Aline (brazilianskan som suger energi)  & Katie (annan tysk tjej som har en svårighet att le) och satte kosan mot Silver Bay. Ligger 5 timmar ifrån Ithaca, och där skulle vi spendera helgen.

För att få vara au-pair måste man skrapa ihop 6 credits (ungefär som 6 högskolepoäng). Mina kurser på Cornell ger mig 3, så jag behöver 3 till. Och en helgs läger på Silver Bay (+ 2 arbeten på vardera 5 sidor om diverse skit) ger mig ytterligare 3 credits. Så, snart är jag klar med all utbildning. Fina fisken.

Kom i alla fall sent på fredagen, gick upp till rummet, det blev catfight mellan mig och brazilianskan. Den här svensken kommer fram till hotelldörren först. Öppnar med nycklen, hinner ta ett steg in i rummet och ser att rummet har en stor 120cm säng och tre 90cm sängar. Kalla det glupskhet, men efter 5 timmar på vägen med mig bakom ratten tyckte jag att jag var värd den stora sängen. Men idioten till brazilianare knuffar undan mig och trycker upp armbågen i mitt ansikte, och siktar mot stora sängen. Den här svensken blir förbannad, för att snacka milt, så jag springer lika fort. Båda hamnar i sängen samtidigt. Och puckot säger “honey, this is my bed tonight”. Haha, folk som känner mig vet hur jag reagerar. Jag hämtar min resväska och lägger på den på sängen i ren protest, sen går jag och sätter mig på sängen och säger “sorry, but I’m winning this one… honey”. Puckot, gillar att kalla henne det, säger sedan då “I’m not giving this up…” Nä tänkte jag, det var ju synd för dig. Efter hon sa det sa jag inget, insåg att det bästa sättet att göra henne irriterad på är att ignorera henne, så jag började dansa på hotellrummet i harmoni med Louise’s iPod. 2 minuter senare reser sig puckot upp och säger “Jag har en skitstor säng hemma, så jag behöver inte ligga i den här sängen”. Nä, kalla det vad du vill, med störd är du i alla fall. Så, puckot grävde sin egen grav. Efter fredag kväll sa hon inte något mer till mig, förrän vi åkte hem idag. Hon sa “hejdå, tack för skjutsen”. Kände för att svara tillbaks och säga något i stil med att enda anledningen var för att hon minskade allas bensinkostnader, men tyckte det kändes onödigt. Eller hur. Brazilianskan har inga vänner kvar. För bråkar man med Linda, då bråkar man med alla.

Lördagen innehöll R E G N. Vi höll på att gå in i väggen. Hade 2 lektioner om USA:s historia och hur man lägger upp en budget. Sen käkade vi typ 100 gånger, nä men typ 3, och kvällen innehöll (Halloween till ära) spökrunda i ett gammalt hus, rollspel och glass och disco till kl 23. På schemat stod det “DISCO - utbyte av musik och dans” Inget att hänga i julgranen. Rollspelet var verkligen något att berätta för sina barnbarn. Vi var 70 au-pairer, alla samlade i en liten aula, satt på stolar uppradade i lokalen. 20 av oss fick ett kort, på en person vi skulle vara. En av instruktörerna berättade en historia och våra karaktärer skulle komma att spela i denna historia. Jag fick “mormor”. Instruktören berättade om vad som komma skulle, hade värsta powerpoint-föreläsningen. Sista sidan på powerpointen stod det var historien var om - “I mormors stuga”. Så, den här svensken fick huvudrollen. Och fick hela lokalen att skratta som fan. Kändes ju ganska bra vill jag lova. Iklädd blommig klänning och svart mormorshatt - där har ni mig. Jag var tvungen att göra allt som instruktören läste. Ni skulle sett…

Söndag innebar ytterligare 2 lektioner, roliga dessutom. Kommunikation och dess knep, samt musiklekar. Jag gillade det som tusan. Åt lite lunch, tog lite foton och sen bar det av hem igen. 5 långa timmar…

Men, under dessa 5 timmarna hann vi stanna och kissa tre gånger, köpa mat, samt bli stannade av polisen för fortkörning. Vi snackar amerikansk polisbil med röd/blå-ljus. En kvinnlig polis kom fram till bilen, bad mig hoppa ur, visa körkort, internationellt körkort, försäkringskort för bilen samt något annat skit. Sen fick jag hoppa in i bilen igen och vänta på att hon skulle kolla upp mig, så att inte bilen var stulen. Innan hon kollade upp allt frågade hon mig vart jag skulle, vart jag varit, hur länge jag skulle vara i USA och om jag visste att jag körde för fort. Japp, det visste jag. Jag körde 85 miles på en 65 miles-väg. 85 miles = 130 kilometer. 65 miles = 110 kilometer. Så, fortkörningsböter var det ja. Vet dock inte hur mycket än. Man måste skicka in ett papper först som säger att jag medger att jag körde för fort. Jag kan säga “jag körde inte för fort”, men då blir det rättegång. USA är sjukt ibland. Så, efter jag skickat in pappret får jag reda på hur mycket jag måste betala. I morgon ska jag berätta för värd-mamma. Jag gissar att hon kommer kolla på mig med onda ögat, sen kommer hon väl skratta och säga att det var puckat gjort. Utskällning är inte hennes grej. Värd-pappa kommer nog bara skratta…

Hemma nu. Jag är helt jävla slut i huvudet. Jag har typ suttit ner konstant i 2½ dagar. Och jag vill bara sova. I morgon är det tillbaks till arbetet igen som gäller.

Hade jag varit hemma i Sverige nu, så hade jag spenderat hela kvällen berättat för mamma vad jag gjort. Men istället sitter man framför datorn och skrivet noveller. Tycker ändå att det säger en del. Men, pusspuss & godnatt!







Olssy